Trädgård

En portal till trädgårdslanden

Klätterbåge2
När staketet är målat och bågen är täckt av blommor och blad, då blir det minsann fint här.

I min anteckningsbok har jag en massa drömmar och planer som jag vill förverkliga i min trädgård. Vissa drömmar trodde jag att jag skulle få vänta många år på men de har redan blivit förverkligade. Ett exempel på det är bersån som jag skrev om för ett tag sedan.

Cement
Bågen sitter som berget.

För ett par helger sedan infriades ännu en önskan som jag haft ett tag, nämligen att skapa en portal till översta delen av trädgården där all odling sker. Den drömmen är en del i att försöka skapa olika rum i trädgården. Med en portal menar jag egentligen bara att sätta upp en båge och låta växter klä in den. Fast så bara var det inte, men mannen i mitt liv fixade till det så himla bra. Efter att ha satt ihop en vanlig enkel rosenbåge (vi köpte två för att bygga ihop till en i den storlek vi behövde) så började min sambo gräva och satte sen fast den i marken med cement. Eller något sådant, jag minns inte riktigt. Jag har egentligen ingen aning mer än att bågen nu sitter som berget. Haha!

Humle
Heja, heja! Klättra på lilla Humle.

Dagen efter var det dags för mig att göra det roliga, nämligen att plantera. Till vänster ska en storblommig rosa Klematis klättra. Nu minns jag inte riktigt men det kan ha varit en ”Hagley Hybrid” jag planterade. Till höger satte jag Humle som min granne varit och hämtat i sin svägerskas trädgård. Perfekt! Nu väntar jag bara på att det ska börja växa ordentligt.

/Viktoria

Trädgård

Drömmen om en berså

Snö
Det var mitt i smällkalla vintern när tankarna om att ha en berså på den här platsen satte igång.

Många av oss har haft den stora lyckan att på sommaren få sitta i en berså och dricka saft och äta sju sorters kakor medans humlorna surrar runt omkring en. Den lyckan hade även jag i min barndom. När jag blev med trädgård så började jag ganska så snabbt att drömma om att återigen få uppleva det och skapa vår alldeles egna berså. Nu är vi nästan där.

Thuja
Just här ville jag ha bersån och kampen blev tuff mot Tujan som stod där.

Vår trädgård anlades på 70-talet och det finns ganska så många tecken på det kvar. Då tänker jag framför allt på barrväxter så som Tuja och Ädelcypress. Just Tuja fanns det, när tankarna på en berså startade, många av och dessa hade fått växa fritt utan att någon gjort någonting med dem och de såg för hemska ut. Det första vi fick göra var att skära ner och gräva upp ett par stycken som stod precis på den plats där jag ville ha vår berså. Det var ingen enkel historia då rötterna blivit gigantiska!

Efter att min sambo grävt i flera dagar, och fått upp nämnda eländiga rötter, var det dags att att få till själva sittplatsen. I jorden, där Tujorna stått, hittade han massor av stora stenar så dessa fick bli själva kanten. På marken lade han markduk, pusslade ihop stenkanten och fyllde bersåns ”golv” med småsten.

När det stora tunga jobbet var gjort var det dags för mig att träda in och göra det roliga, nämligen baka in bersån med grönska. Det jobbet är inte riktigt klart än utan det ska jag fortsätta med den här sommaren. Vi har exempelvis ingen syren vid bersån och en berså utan syren, det går väl ändå inte? Sedan tidigare fanns det stora Strutbräken, en ek som är helt inklädd i en mycket gammal murgröna samt en mycket fin Fläder. Något som också sprider sig ordentligt i trädgården är någon sorts Näva, så det har vi gott om runt bersån. Förra året planterade jag bland annat Lavendel i en bergskreva i direkt anslutning till bersån och jag anlade också en rosenrabatt precis bredvid.

Utsikt
Utsikten från bersån.

Planeringsstadiet tycker jag är fantastiskt roligt. Att fundera på hur man vill att det ska se ut och läsa på om vad som kan passa på platsen. Jag tror ungefär att jag vet hur jag ska ha det. Fortsättning följer, alltså.

/Viktoria

Trädgård

Det blir inte alltid som man tänkt sig

I mina rabatter och trädgårdsland blir det lite som det blir. Jag är fortfarande i det stadiet att jag testar mig fram vad som fungerar, och inte, i min trädgård. Någon planta kanske inte trivs på sin tilldelade plats, några fröer tar sig inte… Man kan aldrig riktigt veta. Men för den sakens skull är det inte så att jag hej vilt planterar lite här och var utan någon särskild plan. Nej då, det är jag en alldeles för mycket kontrollfreak för. Jag gillar att planera och ha (någorlunda) ordning och reda.

Planen som gick i stöpet
Planen som gick i stöpet.

Därför satte jag mig tidigt i år, när trädgårdssuget var så himla starkt men det fortfarande var smällkalla vintern, och gjorde mig en plan. Inte det minsta skalenlig men i alla fall en överblick över var jag ska så vad. Planerna för blomsterrabatterna är inte uppritade än dock, men det finns en någorlunda skriftlig plan. Så när jag köpte fröer så var det de planerna jag följde.

Så kommer då livet emellan med fika och trevligt prat och det är ju så härligt! Var och hälsade på min sambos underbara mor i helgen och när vi druckit kaffe och pratat trädgård en stund gick hon och hämtade fröer och knölar som hon samlat på sig och gav till mig. Åkte därifrån med värme i hjärtat för denna goa människa samt med en kasse fylld av 18 påsar fröer, en pillerburk fylld med Luktärtsfrön, en glasburk med Aklejafrön samt 15 Montbretialökar. Nu blir det till att planera om!

Nya fröer
Massa nya fröer att få in i planeringen.

Nästan varje dag går jag en trädgårdsrunda för att kolla till min trädgård. Oftast med min mops Donut i släptåg. Trädgårdsrundan kan ta fem minuter under årets tidiga månader och upp till flera timmar på våren och sommaren då jag kanske kan få syn på något som behöver fixas eller några blommor som jag vill lukta på och så går tiden. Idag gick jag trädgårdsrundan själv för att fundera ut var jag nu ska få plats med alla blommor och grödor jag fått fröer till. Egentligen hade jag också en plan om att gå ut och gräva lite i en ny rabatt men den planen gick i stöpet då jag fick sådan lust att göra fint och förbereda i en annan rabatt på framsidan och sen i bara farten rensade ett av trädgårdslanden.

I höstas la jag över löv och gräsklipp över trädgårdslanden och det lilla som nu låg kvar och inte förmultnat myllade jag ner i den fina jord jag fått till där. Att tycka att maskar är äckliga har jag helt fått sluta med! Nu är jag så glad när jag stöter på dem. Medan jag rensade hittade jag några riktiga guldklimpar, nämligen färskpotatis. I mars! Helt otroligt.

Guldklimpar
Jag hittade några guldklimpar i trädgårdslandet!

Nu tror jag i alla fall att jag har en någorlunda ny plan i huvudet för var jag ska plantera alla fröer, men mycket kan hända så rätt som det är håller nog inte den planen heller.

Brukar du göra en årlig planering för din trädgård?

/Viktoria