Trädgård

Blomsterfynd

Gladiol
Jag har fyndat Gladiolus-lökar två år på raken.

När man har en stor trädgård (med mina mått mätt är den stor) så kan det vara roligt att göra blomstershopping-fynd då och då. Förra veckan blev det både fyndande och… eh… inte fyndande, men en hel del blomstershopping i alla fall!

En av dagarna hade jag vägarna förbi ett område där det finns en Lidl. Jag har faktiskt inte varit på Lidl så många gånger innan men jag har hört från så många olika håll att deras växter är väldigt bra och prisvärda. Det var därför dags för mig att avlägga en visit och kolla in deras blomsterhörna!

Efter ett mycket trevligt blomstersamtal med en dam som stod vid växthörnan fick jag med mig en Passionsblomma, en Kamelia samt ett par stycken rosa Brudslöja hem. Åtminstone tror jag att det var Brudslöja, det stod nämligen inget svenskt namn utan bara på tyska och latin, om jag minns rätt. Något i huvudet mitt sa i alla fall att det skulle vara Brudslöja men det kan ju visa sig framöver att jag hade riktigt fel. Spännande! Alla växter kostade 25 kronor styck. Var inte det ett fynd så säg!

Rosa brudslöja
Kan det här vara rosa Brudslöja månne?

Några dagar senare var det något som drog mig bort till Ica. Hade egentligen inget riktigt ärende dit utan fick mest för mig att kolla lite. Skumt, kan tyckas. När jag kom in såg jag att de reade ut massor av lökar. Hurra! Precis som förra året fick jag med mig 10 stycken Gladiolus-lökar hem för 15 kronor. Förra året hittade jag samma fynd mycket senare på säsongen, fast de växte och blev fina trots den sena planteringen.

Astillbe
Här ska det förhoppningsvis växa rosa Astilbe i framtiden.

Fick även med mig några Astilbe-knölar hem och planterade dem vid en skuggigare del av trädgården. Nu håller jag tummarna för att det ska börja växa!

Jag råkade också ta en sväng in på Blomsterlandet och fick med mig en Klematis och en rosenbuske hem och till helgen åkte jag och sambon till Plantagen och då kom vi hem med två rosenbuskar till, ytterligare en Klematis och lite annat. Inga fynd, men ack så lyckobringande! Mer om dessa rosor och Klematis och var jag placerat dessa kommer jag nog antagligen skriva om framöver.

/Viktoria

Trädgård

En ogräslig helg

Ogräs
Ogräsrabatten som den såg ut innan jag började rensa.

I min trädgård finns en rabatt som inte fått någon kärlek på många år. Förra sommaren, som var mitt första år med trädgård, hann jag inte med att ta hand om den så den fick helt enkelt gå under namnet ”ogräsrabatten” och har varit lite av ett dåligt samvete för mig. Och oj, så ogräset har fått kalasa och breda ut sig! Den här helgen var det så dags för mig att börja gräva och göra något åt den hemska rabatten.

Gräva
Gräva, gräva, rensa, rensa…

Egentligen var inte planen att ta tag i det projektet riktigt än men så kom svärmor förbi. Ja, nu var det inte så att hon sa något om just det men med sig hade hon MASSOR av olika plantor som hon grävt upp och delat från sin dotters trädgård och som hon tyckte jag skulle ha. Hurra, vilken härlig överraskning! Men hjälp, var skulle jag nu placera allt? Jag funderade och funderade och beslutade mig för att det nu var läge att göra ”ogräsrabatten” till en perennrabatt istället.

Bättre
Början på någonting bättre.

Jag har grävt och grävt och rensat som en tok och nu är rabatten nästan färdig. Bara lite finjustering kvar samt en hel del luckor som behöver fyllas på framöver. Sedan innan fanns där bland annat Strutbräken, någon sorts liljor, pion och rosenbuskar och jag har nu fyllt på med röd julros och ännu mer buskpioner. Jag fick också bland annat Rosenincarvillea, vita julrosor och Löjtnantshjärta men dessa har jag inte bestämt någon plats för än.

Schersmin
Schersminen fick ta plats vid bersån.

Ett par dagar senare, efter att svärmor varit här, kom min allra bästa Plantertant-vän förbi på en fika. Med sig hade hon en Schersmin och då var lyckan total för mig för en sådan har jag velat ha ända sedan jag skaffade trädgård. Den fick bli en del i projektet ”Drömmen om en berså”, som ej är riktigt klart än. Åh, så jag ser fram emot att sitta och dricka kaffe i min berså och känna den underbara doften av Schersmin!

/Viktoria

Trädgård

Drömmen om en berså

Snö
Det var mitt i smällkalla vintern när tankarna om att ha en berså på den här platsen satte igång.

Många av oss har haft den stora lyckan att på sommaren få sitta i en berså och dricka saft och äta sju sorters kakor medans humlorna surrar runt omkring en. Den lyckan hade även jag i min barndom. När jag blev med trädgård så började jag ganska så snabbt att drömma om att återigen få uppleva det och skapa vår alldeles egna berså. Nu är vi nästan där.

Thuja
Just här ville jag ha bersån och kampen blev tuff mot Tujan som stod där.

Vår trädgård anlades på 70-talet och det finns ganska så många tecken på det kvar. Då tänker jag framför allt på barrväxter så som Tuja och Ädelcypress. Just Tuja fanns det, när tankarna på en berså startade, många av och dessa hade fått växa fritt utan att någon gjort någonting med dem och de såg för hemska ut. Det första vi fick göra var att skära ner och gräva upp ett par stycken som stod precis på den plats där jag ville ha vår berså. Det var ingen enkel historia då rötterna blivit gigantiska!

Efter att min sambo grävt i flera dagar, och fått upp nämnda eländiga rötter, var det dags att att få till själva sittplatsen. I jorden, där Tujorna stått, hittade han massor av stora stenar så dessa fick bli själva kanten. På marken lade han markduk, pusslade ihop stenkanten och fyllde bersåns ”golv” med småsten.

När det stora tunga jobbet var gjort var det dags för mig att träda in och göra det roliga, nämligen baka in bersån med grönska. Det jobbet är inte riktigt klart än utan det ska jag fortsätta med den här sommaren. Vi har exempelvis ingen syren vid bersån och en berså utan syren, det går väl ändå inte? Sedan tidigare fanns det stora Strutbräken, en ek som är helt inklädd i en mycket gammal murgröna samt en mycket fin Fläder. Något som också sprider sig ordentligt i trädgården är någon sorts Näva, så det har vi gott om runt bersån. Förra året planterade jag bland annat Lavendel i en bergskreva i direkt anslutning till bersån och jag anlade också en rosenrabatt precis bredvid.

Utsikt
Utsikten från bersån.

Planeringsstadiet tycker jag är fantastiskt roligt. Att fundera på hur man vill att det ska se ut och läsa på om vad som kan passa på platsen. Jag tror ungefär att jag vet hur jag ska ha det. Fortsättning följer, alltså.

/Viktoria

Trädgård

Ett smörgåsbord för trädgårdsvandaler

Hur underbart det än är att ha en trädgård så kan det många gånger vara en kamp också. Att vara i naturen är härligt och jag försöker få maskar och insekter att trivas, men å andra sidan är det några djur jag önskar inte skulle trivas så bra som de gör i min trädgård. Då menar jag mördarsniglarna och rådjuren.

Uppätna
Rådjuren har avnjutit en superb buffé. Här har de i alla fall lämnat lite kvar av tulpanerna.

I höstas planterade jag omkring 150 tulpanlökar. Det innebär tid, grävande, svett och en massa hopp som man investerar. Sedan lägger man det i bakhuvudet och så en dag, många månader senare, ser man att de börjar titta upp i marken. Jag har varit så glad för detta och gått varenda dag och tittat på hur mycket tulpanerna har kommit upp. Förra helgen tänkte jag att jag nog måste göra någon säkerhetsåtgärd utifall något rådjur skulle få för sig att titta förbi. Jag har nämligen en bitter erfarenhet av det från förra sommaren då rosorna var som vackrast ena dagen och dagen efter fanns bara några små pinnar kvar som tittade upp ur rabatten… Så för ett par nätter sedan, när jag inte kunde sova, låg jag och tänkte på att i morgon ska jag minsann lägga ut blodmjöl bland tulpanerna, för det gillar inte rådjuren har jag hört. Dagen efter, när jag kommer ut i trädgården finns bara omkring 10 hela tulpaner kvar. Gaaah! Så arg och ledsen jag blev.

Fairy
Vackra rosor innan rådjuren kalasade på dem.

Under dagen igår blandade sig den där ledsamheten med lite ilska och sen kom hoppet tillbaka och idag har jag varit ute och härjat och fixat. Bland alla rosenbuskar och tulpaner strödde jag ut blodmjöl, även om det är försent för tulpanerna, och i träden hängde jag upp gamla dvd-skivor. Har läst någonstans att rådjuren ser skivorna glimra och tror att det är bakdelen på något annat rådjur. Jag är inte helt naiv så tror inte fullt på idén men jag är i alla fall nöjd över att ha gjort någonting i den här bittra situationen. Dessutom fick jag fnissa lite grann över hur dum jag måste sett ut när jag hängde upp skivorna. Lite ilsken och fast besluten. Grannarna tror nog att jag blivit tokig(are).

Till råga på rådjurskampen så är det ju också alltid en kamp mot mördarsniglarna. Har hört från en vän att dessa redan har visats sig i hennes trädgård i år. Förra året, som var mitt första riktiga trädgårdsår, hade jag inte under våren lärt mig att klara av att klippa dessa rackare än. Det straffade sig och jag fick snabbt lära mig. Hade jag börjat i tid så kanske det inte hade varit ett så stort problem som det sen blev. Det var vansinnigt mycket mördarsniglar överallt. I trädgårdslanden, i rabatterna, till och med längs väggarna klättrade de. Så äckligt! Man investerar, som jag redan nämnt, så mycket tid och hopp bara för att se det man planterat bli uppätet.

Mördarsnigel
En mördarsnigel med ”Blomman för dagen” (Heavenly Blue) i sikte.

Det som blev värst angripet av mördarsniglarna var sallat, Tagetes och Dahlia. Tagetes struntar jag i att förkultivera och plantera ut i år men, dum och hoppfull som jag är, kommer jag försöka med både sallat och Dahlia igen. Jag tänker att jag i år ska vara mer förberedd mot sniglarna, men jag vet också att vissa dag orkar jag inte lika mycket och då går jag inte ut i trädgården en dag och så kan det vara kört. Precis som med tulpanerna. Hade jag bara orkat gå ut en dag tidigare så kanske tulpanerna fått vara i fred. Nåja, nog om det. Det är som det är. Hoppet är tillbaka och nu väntar jag på allt annat som kommer att blomma i trädgården. Och tulpanerna kanske växer till sig nästa år. Då ska jag minsann vara mer förberedd.

/Viktoria